JOFAmiljen

From BBReloaded
Revision as of 15:54, 22 July 2017 by Angelicamianylander (Talk | contribs) (History of the JOFAmily)

Jump to: navigation, search

version in english are coming soon


History of the JOFAmily



In the old days, before the catastrophe that came to reshape the whole world, a big part of the country was ruled from Malung. (At least according to some sources). Colonel Niss had her base in Malung, and she was an energetic older woman with an ambition. She built her empire with scraps that others failed to see value in, mostly materials like odd pieces of leather, plastics and various scrap metal that remained from other industries. The ability to find use for things that others dismissed as useless gave Colonel Niss a great economic advantage, which because of this were able to produce magnificent armors and close combat weapons at almost no production costs. For people to be able to discern her products in a fast and simple way, she decided to mark them with her family name: JOFA.


In time Colonel Niss expanded her business violently. Because the production demanded great work efforts, but the work in it self was delicate, she decided to only hire family. The fact that her family in it self was not big enough was not a problem, because as we all know, you can always make more family! Colonel Niss appointed a "family committee" which were to secure the expansion of the family. Becoming a member of the family could happen in a lot of ways, usually through a kind of contract. These days it is not known what the contract said, but what is clear is that it involved some kind of spectacular initiation.


Överste Niss var välkänd för att alliera sig med de allra viktigaste människorna i byarna runtomkring Malung, och det dröjde inte länge förrän Jofamiljen var välkända och respekterade många mil omkring. Åren flöt på och med tiden blev Överste Niss för gammal för att följa med ut på Familjens expeditioner, och det dröjde inte lång tid efter att hon blev sängliggande innan hon gick bort. Under årtiondena som följde drev resterande familjemedlemmar företaget, och när den stora katastrofen inträffade blev Jofarustningarna än mer eftertraktade i den nya hårda värld som kom att utvecklas till följd av en högre konkurrens om resurser och nöjen. Familjen hade expanderat såpass att de börjat vandra ut i landet för att bosätta sig i mindre grupper, och de rönte stor framgång i att finna mer arbetsmaterial och kunskap under sina strapatser. Under en av expeditionerna fick de höra talas om en legend som härstammade från ända sedan när Överste Niss levat, det var Legenden om Guldpucken.

Legenden om Guldpucken



Legenden talade om en "Guldpuck" som enligt bevarade skrifter skulle besitta ett enormt värde. Dokumenten var så nötta att där knappt gick att urskilja vad det stod, men det man förstått är att den som har guldpucken i sin ägo har en stor trumf på hand. Enligt utsago bringar den stor lycka och välstånd till den som håller den i sin näve. Jofamiljen nedprioriterade sin produktion av stridsutrustning och närstridsvapen för att kunna lägga mer fokus på att finna denna mytomspunna Guldpuck. Många år av sökande följde och Jofamiljen förlorade många medlemmar. Klimatet hade börjat hårdna till och det beskrivs som att man under denna tid anade att något stort och fruktansvärt var på väg att hända. Vid ett tillfälle verkar det som att Joforna ska ha funnit Guldpucken och hamnat i gräl med varandra, varpå den förlorades igen. Detta ska ha enligt skrifterna ha lett till meningsskiljaktigheter inom familjen så till den milda grad, att en stor del bröt sig lös och gav sig av. Dessa kom att bli kända som "Stigor", vilket betyder "förrädare" på fornspråk.


Joforna idag



Den en gång så mäktiga Jofamiljen är numera… ett kul gäng. Den del av klanen som etablerat sig i Stråssa uppehöll sig under många generationer i landets norra delar, där de tappade sin moral och luckrade upp familjerelationerna allt mer. Det är numera svårt att veta riktigt hur de biologiska familjebanden ser ut, ofta kan en persons syster också vara både dennes farmor och son, men vad gör väl det när man har oändligt med tok-jos och ett gott humör. Extra gott humör får man såklart när man kommer över möjligheten att tjäna sig en hacka eller spela någon ett spratt! Man kanske inte ska vara så hård att man kallar Joforna korkade, för visst är de kapabla om de vill! Men de som sett dem arbeta kan helt klart hålla med om att de löser uppgifter och problem på ett lite… annorlunda sätt. Sjabblar man till ett jobb så får man bara springa fortare. Ingen springer snabbare än Joforna.


Medlemmar i Jofamiljen



kommer inom kort